BUNKEFLOPROJEKTET - en hälsofrämjande livsstil

BAKGRUND
Det har tidigare visat sig vara svårt att i en population påverka sjukligheten med att försöka förändra olika livsstilsfaktorer. I en SBU-utredning fann man vid genomgång av stora populationsprojekt, i huvudsak cardiovasculär sjuklighet, att effekten på folkhälsan var mycket måttlig speciellt med tanke på de stora insatser som gjorts. Målgrupperna där var i huvudsak medelålders individer. Däremot finns rapporter om att man inom skolans ram kan påverka livsstilsfaktorer på ett positivt sätt. En av de faktorer man har diskuterat att påverka är den fysiska aktiviteten och genom en ökning av denna skulle man kunna få bättre hälsotillstånd vad gäller flera av våra folkhälsosjukdomar. Relationen mellan fysisk aktivitet och folkhälsosjukdomar är i huvudsak baserad på observationsstudier och mycket sällan på interventionsstudier och därför är det av stor vikt att se hur vi kan påverka sjukligheten genom att i detta fall öka den fysiska aktiviteten.

Osteoporos
Osteoporos har visat sig vara relaterat till fysisk aktivitet. Prospektiva studier har visat att benmassan, som är en god surrogat end point för frakturer, ökar med ökad fysisk aktivitet. Dessutom ökar balans- och muskelstyrka betydligt mer. Sammantaget finns det goda indicier på att vi kommer att få lägre frakturfrekvens med en ökning av den fysiska aktiviteten. Observationsstudier av case-control- och cohorttyp har visat att de med hög fysisk aktivitet har mindre frakturer. Detta har reproducerats på ett stort antal studier i hela världen. På barn finns dock relativt få data om fysisk aktivitet. En pågående studie av ökad fysisk aktivitet görs f.n. i Sösdala, där vi funnit att baseline BMD är korrelerat till barnens fysiska aktivitetsnivå före studiens start. Det finns nu rapporter som talar för att den bästa tiden att intervenera med fysisk aktivitet för att öka benmassan är kring skolåldern. Tidigare rapporter har visat att "peak bone mass" är en av de mest betydelsefulla determinanterna för fragilitetsfraktur som inträffar senare i livet. En förhöjd peak bone mass (uppnås i unga år) skulle således kunna resultera i högre benmassa även i äldre åldrar - med en minskning av benskörhetsfrakturer som följd.Från prospektiva cohortstudier har man kunnat visa att hos äldre (> 50 år) har en kvinna med 5% lägre benmassa en 30-40% ökning av sin höftfrakturrisk, d.v.s. en måttlig skillnad i benmassa ger relativt stort utslag i ökad risk för höftfraktur.

MUGI Motorisk utveckling
Ett ökat utbud av föreningsaktiviteter och samhällets satsning på hälsoupplysning har för många människor inneburit en ökad kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa, och därigenom en förändrad livsstil med hälsosamma vanor och mycket fysisk aktivitet. Dock märks en tendens till att klyftan mellan mycket aktiva och mycket passiva skolbarn ökar (Engström, 1989). Många barn växer upp i en fysiskt passiv miljö med mycket stillasittande. Mycket tid går åt framför datorer och TV-apparater, tid som kanske barnen annars skulle ha varit fysiskt aktiva. Tyvärr har tid och möjlighet till barnens egna spontanaktiviteter på fritiden minskat. Dessutom har idrottsundervisningen i skolan minskat, vilket kan få allvarliga följder för många barn. En bra kroppskontroll är ofta en förutsättning för att kunna deltaga i bollspel och lekar tillsammans med andra. Avvikande eller omogen motorik kan ibland vara en bidragande orsak till att ett barn känner sig utanför och ibland t.o.m. mobbat.Vid skolstarten lägger vi idag märke till allt fler barn med sent utvecklad/omogen motorik dvs barn, som ännu inte automatiserat sina grovmotoriska rörelser. Detta kan få negativa konsekvenser för barnens förmåga till koncentration och inlärning.Undersökningar och erfarenhet av arbete med motorisk träning i skolan har visat att utökad och individuellt anpassad motorisk träning kan ha positiva effekter för barns hela utveckling, självförtroende, koncentrationsförmåga och indirekt även för inlärning. Svårigheter att utföra experiment och att finna likvärdiga kontrollgrupper har påverkat möjligheterna att dra generella slutsatser och fastställa eventuella samband. Trots att många pedagoger vittnar om hur motoriska brister kan få negativa konsekvenser för barns koncentrations- och inlärningsförmåga saknas i hög grad vetenskapliga undersökningar, som belyser effekter och resultat av motorisk träning.

Fysisk aktivitet
Styrka, balans är en del av grundförutsättningarna för fysisk aktivitet. Utsätts kroppen för ökad belastning anpassar sig och ökar såväl muskelstyrka, balans som skelettmassa. Tidigare studier har visat att landsortsbefolkning med högre aktiv livstil har bättre muskelstyrka, balans och gånghastighet och mindre frakturer än åldersmatchad stadsbefolkning. Kvinnor över 65 år som deltager i gymnastik regelbundet och har gjort det i mer än 20 år har signifikant bättre muskelstyrka, balans och gånghastighet än kvinnor i allmänhet ur samma befolkningsunderlag och samma åldrar. Dessutom har de betydligt färre frakturer, mindre social hemhjälp och upplever sitt hälsotillstånd bättre än kvinnor i övrigt. Fysisk aktivitets betydelse för bättre skelettmassan hos ungdomar är kartlagt i en jämförande studie mellan barn i landsbygd och stad. Fysisk aktivitet i högre åldrar minskar antalet fall och risken för fraktur. Svårigheter att motivera och engagera äldre till fysisk aktivitet och ändra ett sedan många år invant beteende är i många fall ogörligt. Därför är det av intresse att undersöka om ökad fysisk aktivitet i barn och ungdomsåren kan ändra ett alltmer stillasittande livsmönster i de högre åldrarna.Syftet är att kartlägga skillnader i styrka, balans och funktion under en tio-års period för barn med utökad fysisk aktivitet jämfört med åldersmatchade normalvärden.

Barn med DAMP och liknande problem
DAMP (Dysfunktion av Avledbarhet, Motorik och Perception) i svår form drabbar ca 2 % av alla skolbarn, inkluderas måttlig DAMP blir det ca 8 % och om även koncentrationsproblem medtages har ca 14 % dessa svårigheter (Kadesjö, 1999). DAMP-problem kan ställa till stora bekymmer i skolsituationen. · Barnens impulsivitet och hyperaktivitet gör det svårt för dem att sitta still och att lyssna till instruktioner. · Deras ofta bristande förmåga att planera gör att de kan ha svårt att finna sig tillrätta i mer kreativa undervisningsformer, de behöver mycket stöd av en fast struktur.· Bristande uthållighet ger svårigheter i uppgifter som innebär att träna in moment, vilka inte är omedelbart belönande.· Distraherbarhet gör att de blir lättstörda av stimuli i klassrummet, något som försvårar arbete i smågrupper i samma rum.· Omogen motorik gör att vissa av dessa barn har svårt att hävda sig i gymnastikuppgifter som innebär precision.· Deras ibland stora svårigheter att tolka socialt samspel gör att de kan få svårigheter i lagsport, likaväl som i andra uppgifter där samarbete med kamrater utgör en viktig del.· Perceptionsproblem kan ibland innebära att läs- och skrivinlärningen försvåras, många har olika former av dyslexi.· Svårighet att reglera känslouttryck kan göra att de lätt blir aggressiva vid små eller obetydliga provokationer.· Raster kan ofta bli kaotiska. Orsaken till dessa problem anses numera vara en eller flera biologiskt betingade störningar i hjärnans funktion som till stor del är genetiskt betingade, men olika former av omgivningspåverkan är också betydelsefulla för barnets förmåga att kunna bemästra dessa problem. Barnets framtida anpassning beror i mycket hög grad på hur skolan (både vuxna och kamrater) kan bemöta barnet med dess specifika behov.

Atopisk sjukdom under skoltiden
Atopiker är en individ som har en ärftligt betingad benägenhet att reagera med antikroppsbildning efter kontakt med främmande äggviteämnen (sensibilisering) och har en ökad risk att utveckla atopisk sjukdom. I detta sjukdomsbegrepp ingår astma, atopisk dermatit, allergisk rhinoconjunctivit och födoämnesallergi. Samtliga dessa sjukdomar debuterar oftast under barn och ungdomsåren och atopisk sjukdom orsakar en betydande del av morbiditeten i åldersgruppen 0-18 år.I hela västvärlden har man noterat en kraftig ökning av atopisk sjukdom ( 1 ) och i Sverige har antalet barn med astma, atopisk dermatit och rhinoconjunktivit fördubblats under den sista 20 års perioden. Antalet barn med uttalade besvär pga. multipla allergiska manifestationer dvs. med flera atopiska sjukdomar har därmed också ökat.Behandlingen av atopisk sjukdom är framför allt medicinsk. Den måste fortlöpande anpassas efter patientens behov, vilket nödvändiggör en god egenkontroll. Detta förutsätter goda kunskaper om sjukdomen och dess behandling hos både patient och vårdnadshavare. Undervisning till patienten och till denne närstående är därför också en viktig del av behandlingen. Den mångfacetterade behandlingen av barn och ungdom med atopisk sjukdom i olika organsystem förutsätter såväl tillgång till ett behandlingsteam bestående av barnallergolog, sjuksköterska, kurator, sjukgymnast och dietist, som tillgång till hud- och öronläkare. Behandlingseffekt vid atopisk sjukdom kan mätas med kliniska mått exempelvis symtomscore vid astma, eksem och rhinoconjunctivit, lungfysiologiska test vid astma och laboratorieprov mätande inflammatorisk aktivitet. Dessa mått ger emellertid inte en fullständig bild av patientens situation utan speglar endast i begränsad omfattning patientens, vårdnadshavarens och familjens upplevelser av sjukdomen. Dessa upplevelser kan sammanfattas under begreppet hälsorelaterad livskvalitet. Ett pålitligt och stabilt mått på hälsorelaterad livskvalitet har visat sig vara möjligt att mäta och registrera genom användande av specifikt utformade enkäter riktade till patient och vårdnadshavare (2-4).Det är nu allmänt accepterat att upplevd hälsorelaterad livskvalitet har stor betydelse också vid behandling av sjukdomar hos barn och ungdomar. Begreppet livskvalitet inkluderar nämligen patientens s k hälsobeteende innefattande både utnyttjande av hälsoresurser, följsamhet med behandling och krav på livsstilsförändringar (5). Upplevd hälsorelaterad livskvalitet kan därför förväntas ha betydande påverkan både på individ och samhälle innefattande både medicinska, psykologiska och ekonomiska effekter.Den kliniska erfarenheten av mätning och utvärdering av hälsorelaterad livskvalitet vid atopisk sjukdom är ännu begränsad. Speciellt gäller detta undersökningar av barn och ungdomar. Mätinstrument i form av enkäter till unga patient och deras vårdnadshavare har framtagits först under den senaste 5-10 årsperioden. Svenska erfarenheter av livskvalitetsmätning hos barn och ungdomar med atopisk sjukdom är hittills begränsade och publicerade studier saknas. Det är därför angeläget med både fördjupade kunskaper i dessa frågor och ytterligare studier av den kliniska tillämpbarheten av befintliga mätinstrument.Syftet är att erhålla ökad kunskap om atopisk sjukdom hos skolbarn och om hur dessa sjukdomar påverkar barn och familjens upplevelse av livskvalitet.

Astmasjukdom
Behandling med corticosteroider under barn och ungdomsåren är indicerat i situationer då en antiinflammatorisk effekt skall uppnås. Systemisk behandling med corticosteroider under barn och ungdomsåren orsakar dock många allvarliga biverkningar inte minst på skelettet i form av försämrad skelettillväxt och mineralisering ( ).Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen under barn och ungdomsåren. I astmasyndromet ingår inflammation, bronchkonstriktion och hyperreaktivitet. P.g.a. det obligata inslaget av inflammation är antiinflammatorisk behandling indicerad i de flesta fall av också mild till moderat astma. Behandlingen ges då i form av inhalation. Denna behandling är effektiv och ger endast i undantagsfall en påverkan på barnets tillväxt( ).Studier av inhalationscorticoider på skelettets tillväxt och mineralisering har visat delvis motsägande resultat ( ).En nyligen publicerad studie av Pedersen ( ) visade ingen sänkning av Bone Mineral Density hos astmapatienter 5-16 år gamla som erhållit 189 till 1,322 mg/dag under 3-6 år. Denna studie innehåller emellertid endast enstaka patienter som är uppföljda longitudinellt. Av de faktorer som påverkar skelettets mineralisering och tillväxt är ärftlighet, fysisk aktivitet, vikt, muskelstyrka, kalciumintag, allmän nutrition och hormonellt status de viktigaste ( ). Stora skillnader i BMD existerar därför i normalbefolkningen ( ). Longitudinella studier är därför nödvändiga för att ytterligare belysa sambarn inhalationscorticoider och benmassetillväxt under barnaåren.

TIDIGARE STUDIER
Cardiovascular sjuklighet .....Diabetes ........Psykosociala sjukdomar .......I en tidigare studie har vi visat att barn på Kirsebergsskolan har signifikant lägre benmassa än de som går i skola i Sösdala (åk 9). Detta förklaras till en del av skillnad i fysisk aktivitet. I en annan studie har vi jämfört äldre (40-80 år) boende i Malmö och Sjöbo och funnit att benmassan var lägre i Malmöregionen. Även detta förklaras till en del av skillnader i fysisk aktivitet. Vi har tidigare visat att tyngdlyftare har betydligt högre benmassa när de är aktiva och några år efter avslutad aktivitet än normalbefolkningen, dock har en hel del av dessa tagit anabola steroider. När vi studerade tyngdlyftare i 70-årsåldern förefaller de ha samma benmassa som befolkningen i övrigt. Andra grupper med hög fysisk aktivitet som studerats har också visat sig ha högre benmassa och ett lägre antal frakturer, som t.ex. en grupp kvinnor som gymnastiserat hela sitt liv hade ett lägre antal frakturer, marginellt bättre benmassa men betydligt bättre balans. I Henrik Düppes avhandling (1997) visades att benmasan är delvis genetiskt styrd då benmassans korrelation mellan mamma och dotter är mycket hög. Düppe undersökte även kvinnliga fotbollsspelare och fann att dessa hade högre benmassa än kvinnor i motsvarande ålder och även 15 år efter att de slutat med fotboll var benmassan fortfarande högre än i befolkningen.En utvärdering av MUGI-projektet vid Järnåkraskolan i Lund (Ericsson och Lindström, 1987) visade att förskolebarn, som fått extra motorisk träning hade bättre testvärden för grovmotorik, finmotorik, perception och inlärningsförmåga vid skolstarten än förskolebarn, som ej fått denna motorikträning. När det gällde finmotorik och inlärning (förmågan att minnas detaljer) var skillnaderna signifikanta. MUGI-träning ingår numer, som en del av Järnåkraskolans specialundevisning för elever med motorik- och koncentrationssvårigheter.Resultat från en studie i Stockholm (Stenberg, 1995) visar att barn med brister i rörelsefunktionerna också ofta har försämrad inlärningsförmåga. "Det framgår tydligt att eleverna med de största läs- och skrivproblemen också har de flesta och svåraste rörelsestörningarna. De har också i hög grad andra inlärningsproblem".Motorikobservationer av ca 300 elever i Lund (Ericsson m fl, 1997) visade att 44% av barn med motoriska avvikelser även hade koncentrationssvårigheter och/eller inlärningssvårigheter i så stor utsträckning att de behövde specialundervisning i svenska och/eller matematik. Motsvarande siffra för barn utan motoriska brister var 11%. Undersökningen visade också att 50% av eleverna, som fick specialundervisning i åk 1-3, hade observerats ha motoriska avvikelser i åk 1.

FRÅGESTÄLLNINGAR
Kan man få en ökning av fysiska aktiviteter i skolan genom en intervention via en idrottsförening? Delfrågeställningar: Kommer barnens benmassa att kunna öka efter ökning av den fysiska aktiviteten?Kommer barnens och föräldrarnas attityder till ökad fysisk aktivitet att förändras?Kommer denna förändring att bli bestående eller endast vara under själva interventionsexperimentet?

Motorik och koncentration:· Kommer barnens grovmotorik, balans och koordination att förbättras med ökad motorisk träning?· Kommer individuellt anpassad motorisk träning att få positiva effekter för barn med motorik- och koncentrationssvårigheter?· Kommer barnens skolprestationer att påverkas av interventionen?

DAMP: 1. Kommer dessa barn att fångas upp och deltaga i den utvidgade gymnastiken? 2. Förbättras deras motorik, koncentrationsförmåga och sociala kompetens av att deltaga i specifik och allmän gymnastik? 3. Har barn med DAMP-problem även en allmän fysisk omognad? 4. Kan Bunkefloprojektet hjälpa till att belysa omgivningsfaktorers vikt för utvecklingen av DAMP-problem?

DESIGN
Ängslättskolan i Bunkeflostrand har utvalts som försöksskola. Denna skola har starkt intresse för miljö och hälsa. Detta läsår byggs skolan ut för att fr.o.m. hösten 1999 omfatta även högstadiets alla klasser. Skolan byggs som en miljöskola med speciellt material. Intervention med fysisk aktivitet kommer att genomföras med hjälp från en lokal idrottsförening, Bunkeflo IF. Denna förening har mycket starkt säte i Bunkeflostrand och är idag en av Malmös tre största fotbollsföreningar. Den samlar cirka 400 ungdomar och en mycket stor skara ideella ledare. Bunkeflo IF är ett starkt nav i Bunkeflostrand och har redan ett flertal samhällsprojekt med Ängslättskolan. Fr.o.m. hösten 1999 påbörjas en intervention som riktas mot åk 1 och 2 (cirka 150 elever) och som kommer att fortgå tills vederbörande går åk 9. Interventionen kommer att ledas från skolan i samarbete med Bunkeflo IF, som tillsätter en halvtidstjänst för denna uppgift. Målsättningen med interventionen är 1 timmes schemalagd fysisk aktivitet per dag. Interventionen emanerar således inte från sjukvårdens forskningsenheter. På Ängslättskolan finns en styrgrupp för hälsa och miljö och här kommer en projektledare att utses som på halvtid kommer att arbeta med projektet såsom hälsopromotor. Till sitt stöd i gruppen har vederbörande bl.a. skolsköterskan. Projektledaren kommer att vara länken mellan skolan och alla externa kontaktytor och kommer att samordna, organisera och administrera projektarbetet på skolan. Bunkeflo IF kommer att med sin idrottsledare hjälpa till att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och dra till sig annan kompetens. Syftet är också att skapa arenor för föräldrar och barn att träffas, för barnen att ha aktiviteter när de är i brytpunkten mellan skola och fritidsgård. Projektledaren och idrottsledaren kommer också att försöka engagera andra organisationer i samhället som kan stimulera till ökad fysisk aktivitet, t.ex. Friskis & Svettis, andra idrottsorganisationer etc. Man kommer även att studera hur barnens aktiviteter på fritiden utvecklas. Berörda lärare kommer att få genomgå olika typer av utbildning. I skolan kommer att startas flera arbetsgrupper. Yttersta syftet är att skolan själva tar över projektet och driver det som en integrerad del i en nytänkande skola och projektet fortgår under 7 år för att sedan övergå till att bli en naturlig del i skolans verksamhet. Berörda och intresserade lärare och föreningsledare kommer att under studiedagar och genom handledning få utbildning i barns sensomotoriska utveckling och motorisk träning enligt MUGI-metoden. I utbildningen ingår att observera och stimulera barns motoriska utveckling på olika nivåer. Målsättningen är att barnen i åk 1-3 varje dag får en allsidig grovmotorisk rörelseträning på en lekfull nivå med rörelseglädje som en viktig komponent och att barn med motoriska avvikelser dessutom får individuellt anpassad motorikträning i liten grupp minst en lektion per vecka. Poängteras bör att projektet ej syftar till tävlingsverksamhet eller elitträning, varken i omfattning eller intensitet. Ansvarig för utbildning och handledning kommer att vara Ingegerd Ericsson, doktorand vid Pedagogiska Institutionen, Malmö högskola.

METODER FÖR UTVÄRDERING AV EFFEKT AV ÖKAD FYSISK AKTIVITET I SKOLAN
Barnen kommer att genomgå ett flertal mätningar och undersökningar regelbundet varje år för att kunna studera förändringen och sinsemellan kunna jämföra inom skolan men framför allt kommer studien att fokuseras kring möjligheten att ett sådant här projekt går att genomföra - en processtudie.

MUGI Motorisk utveckling som grund för inlärning I BUNKEFLOPROJEKTET
Motorikens betydelse för barns koncentrationsförmåga: För att studera förändringar av grovmotorik, balans och koordination kommer motorikobservationer med MUGI observationsschema som underlag att genomföras i åk 1, 2 och 3 under en treårsperiod. Föräldrar och lärare svarar på frågor om barnens allmänna beteende varje år (Conners formulär). Barn med motorik- och koncentrationssvårigheter kommer att följas med särskilt intresse genom individuellt anpassad motorisk träning förutom den utökade fysiska aktiviteten, som alla elever får. Barnens skolprestationer i svenska och matematik kommer att studeras i läsutvecklingsscheman, nationella prov andra test. Barnen kommer att få svara på frågor om självuppfattning, kamratrelationer och självtillit. Normativa motorikvärden finns från en studie vid Högskolan Kristianstad (Ericsson, 1998) av 204 skolbarns motoriska status. Dessutom kommer mätningar att göras i åk 2 och åk 3 under vårterminen 1999 respektive vårterminen 2000. Denna grupp blir jämförelsegrupp, de tar del i alla skolans hälsofrämjande insatser utom den utökade fysiska aktiviteten och den individuellt anpassade motoriska träningen.

Delstudie "Barn med DAMP och liknande problem"
Föräldrar och lärare får besvara två resp. ett självsvarsformulär som fångar upp denna problematik. Barnen kommer att få utföra ett datoriserat test på uppmärksamhet (T.O.V.A. - Test Of Variables of Attention). I de fall både föräldrar och lärare anger betydande problem beträffande motorik och/eller uppmärksamhet (utfallsbarn) kommer barnet att erbjudas en utvidgad diagnostik av dr Peik Gustafsson, överläkare och doktorand i barn- och ungdomspsykiatri med samma metoder han använder i sin huvudstudie. De föräldrar som så önskar får stöd i planeringen av barnets skolsituation genom att barnpsykiater kan medverka i elevvårdskonferens. Dessa barn följs sedan särskilt och kommer att erbjudas att ingå i den större studie avseende DAMP. Dessutom kommer för varje utfallsbarn ett kontrollbarn att undersökas. Sammanlagt beräknas ca 30 barn undersökas med den utvidgade diagnostiken. En riskfaktor för utveckling av DAMP-problem är graviditets- och förlossningskomplikationer. Graviditet och förlossning är mycket noggrant kartlagda för alla barn som är födda i Malmö sedan 1990. Uppgifterna finns i en databas på kvinnokliniken. Förutom ultraljudsmätningar av fostrets tillväxt finns blodflödesmätningar i a. uterina och a. umbilicalis. I många fall av graviditetskomplikation har även blodflödet i aorta och a. cerebri media registrerats. Den viktigaste parametern är pulsatility index (PI) som kan ge ett mått på ökat flödesmotstånd i cirkulationen i moderkakan, vilket kan vara ett tecken på s.k. intrauterin tillväxthämning. Dessa uppgifter kan tillsammans ge en unik bild av den intra-uterina miljön för alla barn i Bunkefloprojektet, som är födda i Malmö. Genom att sammanställa uppgifter från förlossning och graviditet med barnets symtom i fråga om motorik, kognition och uppmärksamhet samt med allmän kroppslig utveckling kommer projektet kunna ge möjlighet att på ett mycket säkrare sätt kunna utvärdera betydelsen av tidiga riskfaktorer samt skyddande faktorer för utveckling av såväl skelett, som motorik och uppmärksamhet.

Fysisk aktivitet
Styrkemätningar i datoriserad apparatur, "Biodex": - kartlägga maximal isokinetisk styrka i knästräckarna, - kartlägga skillnader i kraftutveckling vad gäller tid och grader för maximal kraft. Balanstest, datoriserad balansplatta som mäter svaj, "Chattex, Balance System", 4 olika tester,- kartlägga svajmönster. Balanstester, stående på ett ben, med öppna och slutna ögon, gångstående, " " " " " .Höjdhoppstest på höjdhoppsmatta.LängdhoppstestSamtliga test utföres vid ett mättillfälle på barn i åldern 6 till 16 år för att erhålla normalvärden under uppväxtåren.Årskurs 1 och 2 mäts varje år till och med årskurs 9.

Hälsorelaterad livskvalitet och atopisk sjukdom under skoltiden- en prospektiv studie i årskurs 1-9. Ett delarbete i Bunkefloprojektet.
Huvudansvarig Lennart Jansson Barn och Ungdomscentrum.
Intervjuformulär till barn och förälder i klasserna 1-6. Ca 4-500 barn kommer att deltaga. Undersökning sker därefter av barnen med misstänkt eller konstaterad atopisk sjukdom genom fysikalisk undersökning, lungfunktion och med pricktest.

Astma.
Barnen med astma och deras vårdnadshavare kommer därefter att undersökas årligen till och med nionde klass med avseende på hälsorelaterad livskvalitet. Vid denna undersökning kommer följande enkäter att användas:1.Pediatric asthma quality of life questionnaire (PAQLQ) ( 6 ) 2. Pediatric asthma caregivers quality of life questionnaire (PACQLQ) ( 7 ).Dessa enkäter har utarbetats vid Mc Master University, Ontario Ca, av EF. Juniper. Båda formulären har översatts och kulturanpassats till svenska (Institut MAPI, Lyon) och godkänts av Dr Juniper.PAQLQ består av 23 frågor. Dessa ställs muntligen till patienten utan närvaro av vårdnadsha-varen. Svaren beskriver patientens upplevelser inom de tre domänerna Symtom, Aktivitet och Känslor. Svaren på frågorna graderas av patienten från ett (inga problem ) till sju (uttalade problem). Den genomsnittliga poängsumman (scoren) beräknas såväl per domän som totalt.PACQLQ består av 13 frågor som vårdnadshavaren/föräldern själv besvarar. Svaren graderas av vårdnadshavaren från ett (inga problem) till sju (uttalade problem). Frågorna belyser upplevelser inom de två domänerna Känslomässig funktion och Aktivitet. Den genomsnittsliga scoren beräknas per domän och totalt.Intervjuerna kommer därefter att upprepas årligen fram till klass 9.

Atopisk dermatit
Barnen med konstaterad atopisk dermatit kommer att följas årligen med klinisk undersökning och ett intervjuformulär för att värdera hälsorelaterad livskvalitet.Inverkan av astmasjukdomen och dess behandling på skelettillväxten under skolåren. Huvudansvarig Lennart Jansson BUC.Barnen med astma identifieras meddels ett frågeformulär till föräldrarna i årskurserna 1-6 på Ängslättsskolan Bunkeflo. Sceeningen beräknas att omfatta cirka 4-500 barn. Av dessa kan cirka 5-8% beräknas att ha astma. Studien startar höstterminen 1999. Under det första året kommer de identifierade barnen att undersökas medicinskt och med anseende på hälsorelaterad livskvalitet (se delprojekt ovan). Bentäthet kommer därefter att undersökas under 1999 samt vart 3:e år fram till klass 9. Förändringen i benmassa/3 årsperiod beräknas och relateras till normalmaterial och medicinförbrukning.

Frågeformulär Allergi-Bunkefloprojektet
1. Har Ditt Barn under de senaste 12 månaderna haft0 Pip i luftrören0 Hosta mer än 3 veckor0 Klåda i huden mer än 3 veckor0 Näs- och ögonklåda med nysningar2. Har något av dessa symtom lett till diagnosen0 Astma0 Eksem0 Hösnuva0 Födoämnesallergi3. Vilka mediciner har ditt barn?0 Luftrörvidgande tex Bricanyl,Ventoline0 Inhalationssteroid tex.Pulmicort,Flutide.0 Annan medicin:………………………..4. Vilka kontakter har Ni haft med sjukvården under det senaste året?0 Läkarbesök Vårdcentral.0 Läkarbesök Barnkliniken0 Sjukhusvård0 Annan kontakt:…………………..5. Finnes allergisk sjukdom i familjen?0 Mor0 Far0 Syskon6.Kommer ditt barn Hemma i kontakt med0 Pälsdjur0 Tobaksrök7.Orsakar Ditt Barns sjukdom 0 Ökad skolfrånvaro0 Sömnproblem

Osteoporos
För att studera benmassans förändring planeras mätning av åk 1, 2, 3, 6 och 9 med start hösten 1999. Benmassan bestäms med DEXA med mätning av rygg och höft samt benmetabolism, enkätfrågor om fysisk aktivitet, spirometri och andra tester av fysisk färdighet. Dessa barn kommer att följas varje år till åk 9, således fram till år 2008. Vi kommer att ha tillgång till normativa värden för både Malmö och Sösdala och kan under studiens gång tänka oss olika delprojekt där vi gör cross-sectionella studier i t.ex. andra skolor, idrotter.

BETYDELSE
För folkhälsan skulle det vara av stor vikt om man kunde visa att ökning av fysisk aktivitet, som genomförs inom skolan och via idrottsrörelsen, kan få barn att öka sin fysiska aktivitet. Det skulle också vara av stort värde för planering och genomförande av andra liknande studier och även för folkhälsoinsatser i Sverige inom skolans regi. Skulle folkhälsoresultaten bli positiva skulle dessa ha mycket stor genomslagskraft.Om målsättningen uppnås att fler skolbarn blir fysiskt aktiva så att klyftan mellan mellan mycket aktiva och passiva minskar skulle detta få stor betydelse för folkhälsan. Positiva effekter av motorisk träning och utökad fysisk aktivitet skulle innebära en omprövning av nuvarande inställning till idrottsundervisningen i skolan, såväl avseende omfattning som kvalitet. Utformandet av adekvata åtgärdsprogram för barn med koncentrations- och inlärningssvårigheter skulle underlättas om även bedömningar av motorisk status och stimulering av barns sensomotoriska utveckling skulle ingå som en naturlig del av skolans verksamhet.Genom att longitudinellt och prospektivt undersöka en oselekterad population ges goda möjligheter att erhålla ytterligare kunskaper om atopisk sjukdom hos skolbarn och hur denna sjukdomsgrupp påverkar barnet och dess familj.

GENOMFÖRBARHET
Detta projekt kräver mycket stor förberedelse, dels för implementeringen med kontakter via skolan, rektor, lärare och även idrottsföreningen för att få det att bli ett väl fungerande system. Skolan har, som redan nämnts, en styrgrupp för miljö och hälsa. Det finns en mycket lämplig person till posten som projektledare, som dessutom har en 3-årig utbildning i hälsopromotion. Vederbörande arbetar idag som lärare och ett visst antal timmar som hälsopromotor. Stort intresse föreligger hos lärarna. Ortopediska kliniken genomför just nu en liknande interventionsstudie i Sösdala med start från åk 6 och 7, som avslutas våren 1999. Från denna studie hämtas mycket kunskap och den ligger till grund för att vi med större säkerhet kan starta denna studie. Dessutom krävs insatser från sociala myndigheter för stöd och möjlighet till utvärdering av projektet. För att denna processtudie skall kunna följas upp måste insatser komma från ett flertal håll, såsom Samhällsmedicinska institutionen, Ortopediska institutionen,....?För detta initieras en styrgrupp som består av deltagare från berörda vetenskapliga institutioner, skolan och möjligen stadsdelsförvaltningen Limhamn-Bunkeflo. I skolan finns en tydlig organisation som är kontaktnät mot den dagliga vetenskapliga "driften" från doktorander och naturligtvis från Bunkeflo IF.Med denna totalorganisation bedöms genomförandet och uppföljningen av studien att bli mycket goda.